• 16 mar

Ja, så blev ju även jag sjuk till slut. I princip alla mina arbetskamrater hade redan däckat så det var ju egentligen bara en tidsfråga – även om jag verkligen hoppades på att få slippa denna gång.

När allt väl bröt ut så var det inte så mycket att orda om. Med feber, huvudvärk och en sjuk trötthet i kroppen var det horisontalläge som gällde. Netflix fick bli min bästis för stunden. En stor fördel med att vara hyfsat tränad är att det ofta går över rätt snabbt. Dag 3 kände jag att nu var det värsta över. Glädjen var stor när jag kunde sätta mig på cykeln på torsdagen och trampa i lugnt tempo till jobbet!

Lugn uppstart var det som gällde nu..På fredagen tog jag en långsam lunchlöptur med min kollega. Första passet utan underställ! Ingen sol men många plusgrader – det är alltid lika härligt när man slipper den värsta kylan!

Dagen därpå arrangerade min hemmaklubb Nynäshamn Långdistansklubb ett backrace. Som jag givetvis hade anmält mig till och optimistiskt valt den längsta sträckan – 22 varv på en 450-metersbana – d v s en mil.

Kanske var det inte den mest optimala aktiviteten jag kunde ägna mig åt efter en veckas sjukdom men jag kunde heller inte avstå. Dels för träningen i sig och dels för att komma dit och få träffa gänget! De är ju så härliga allihopa! Och vad kul vi hade!  Även om det bitvis är skitjobbigt och benen bränner så är det ju också härligt konstigt nog.. Johan Carlsson – aka Maskinen-är en skön kille som satsar på att ta sig till VM i swimrun och han gasade om mig gång på gång där i backen. Jag peppade upp honom med glada tillropp vid varje passage ”gör det inte ont så är det inte kul”  och ”kom igen – det är ju bara en liten backe”… Han vinkade glatt eller i vart fall grimaserade varje gång vi sågs..

När jag var halvägs undrade jag om jag verkligen skulle komma i mål. Men sen tänkte jag – nu är jag ju här – det är bara att mata på. Eftersom jag inte var återhämtad till 100% tog jag det medvetet lugnt uppför backen och varvade löpning med gång. Nerför försökte jag hålla en hygglig fart – bra tillfälle att träna på att springa nerför! Det gör man allt för sällan..

Och det var en härlig dag i backen! Solen låg på och efter ett tag kunde jag till och med ta av mig den långärmade tröjan och springa i t-shirt!! Helt magiskt underbart! Äkta vårkänsla där!

Till slut såg jag på klockan att jag började närma mig milen – men nu blev det fel. Jag trodde att jag hade slutfört alla varv och gick av banan. Sekretariatet sa att de var osäkra på om jag sprungit klart men jag var helt övertygad att så var fallet. Vilket det senare visade sig att jag inte hade gjort..Så det blev ”bara” 21 varv.  Men vad gör det?

Jag är så stolt över att jag orkade över huvud taget efter en sån dålig uppladdning inför loppet. Nu kan det bara bli ännu bättre!

Veckans sammanlagda träning (före sjukdom)
söndag 5/3 – lördag 11/3

Löpning: 15  km.
Simning: 0 km
Cykling:  24 km